MONSTERSTRUMPORNA ANFALLER

 

Illustratör Sigrid Hildebrand

Illustratör Sigrid Hildebrand

Det var en gång en mormor och en Sigrid som satt i soffan och tittade på Bolibompa. De var lite trötta, speciellt Sigrid som hade lekt med Oliver hela dagen. Mormor och Sigrid trodde att detta var en helt vanlig kväll men då visste de inte att det fanns två monster som gömde sig under soffan. När Fåret Shaun började så kände Sigrid att det killade lite på foten.

– Det killar på min fot, sa Sigrid. Mormor, du kan väl killa tillbaka?

Mormor killade tillbaka på Sigrids fot.
Sedan trodde mormor att Sigrid killade på mormors fot.

– Tack för killet, sa mormor.

– Va? Jag har inte killat, sa Sigrid

Mormor och Sigrid förstod ingenting.

– Men hjälp, vad är det som händer? sa mormor.

Då hörde de små pip och morr under soffan. De tittade in under soffan och fick syn på två små blå monsterstrumpor.

– Hej, det var vi som killade, sa vänstra monsterstrumpan

– Ja, det var vi som killade, faktiskt, sa högra monsterstrumpan.

– Vi killar bäst när vi är smutsiga och idag är vi jättesmutsiga, sa högerstrumpan.

– Jaha du, sa mormor.

– Men varför ser ni så ledsna ut? frågade Sigrid.

– För vi längtar efter Oliver, pep vänsterstrumpan och började gråta.

– Ja, för det gör vi faktiskt, pep högerstrumpan och snorade så att den lät som en dinosaurie.

– Oj, stackars er! Men vi ska hjälpa er, sa Sigrid.

– Vi kan skicka er i ett kuvert till Olivers brevlåda, så kan han hämta er där. Blir det bra? frågade mormor.

– Jaaa, jättegärna, hurra! ropade monsterstrumporna och det lät som två hungriga dinosaurier som inte hade fått mat på en hel vecka. Sigrid blev jätterädd. Mormor sprang fort och hämtade ett kuvert.

– Fort ner med strumporna i kuvertet! ropade Sigrid.

Mormor tryckte ner monsterstrumporna i kuvertet och klistrade igen det. För säkerhets skull tejpade de på ett par rejäla tejpbitar också, så strumporna inte skulle kunna ta sig ut.

– På med ett frimärke så springer vi till brevlådan och postar strumporna, ropade Sigrid.

Och så sprang de till brevlådan och postade strumporna. Sedan gick de hem igen och tittade färdigt på Bolibompa. Mormor och Sigrid hoppades att Oliver skulle bli glad över att få tillbaka sina strumpor. Strumporna längtade ju så mycket efter Oliver.

– Stackars strumporna som längtade så mycket efter Oliver, sa Sigrid.

– Ja, verkligen, sa mormor.

Nu kunde mormor och Sigrid sitta i soffan och titta på Bolibompa hur mycket de ville, utan att bli killade av smutsiga blå monsterstrumpor som morrar och snorar som hungriga dinosaurier och skrämmer livet ur folk.

Nästa dag när Oliver kom hem från skolan så hämtade han sina supersmutsiga monsterstrumpor i brevlådan. Mamma tvättade genast strumporna i tvättmaskinen. När de blev rena var det slut på både morret och snorandet. Monsterstrumporna fick sova på Olivers fötter den natten. Det är bästa stället att sova på för små strumpor, speciellt om det är lite kallt.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.